(ytterst till lat. hu´mus ’jord’, ’mull’ och en bildning till fa´cio ’göra’, ’ge upphov till’), de processer som vid förnans (döda växt- och djurresters) nedbrytning bildar humusämnen. De bildas genom att mellanprodukter – producerade under förnans nedbrytning till koldioxid, vatten och oorganiska ämnen – reagerar med varandra och med ämnen bildade av olika markorganismer. Marklevande organismer bidrar till nedbrytningen genom att sönderdela organiskt material och genom att röra om och luckra upp, vilket leder till att vatten, luft och mikroorganismer kommer åt. Näringsämnen blir sålunda åter tillgängliga för mikroorganismer och växternas rötter. Humifieringsprocesserna är i regel mycket långsamma. J.fr. Nhumus.
« Tillbaka till ordlistan
